Projekt - Gnista för glöd

Projekt Gnista för glöd pågick åren 2016 till 2019. För att återskapa det öppna landskapet ville vi i detta projekt inspirera och motivera entreprenörer i regionen att börja hävda älvängarna. Det viktigaste för att långsiktigt skapa en hållbar utveckling med älvängar som hävdas kontinuerligt är att hitta de lokala krafterna i bygden.

Projektets huvudsyfte och mål har därför varit att skapa inspiration och engagemang hos de lokala entreprenörerna som med rätt förutsättningar kan driva restaurering och hävd av älvängar i egen regi. Genom att sätta entreprenören i centrum och med ett tydligt nätverksfokus ville vi skapa goda möjligheter till detta. Vi ville också förmedla kontakter mellan entreprenörerna och rådgivande organ som kommun och länsstyrelse samt med markägarna.

• Support till individuella entreprenörer och markägare. Hjälp att hitta mark att sköta om eller att hitta entreprenörer som kan sköta om ens mark. Hjälp i kontakt med myndigheter vid frågor om tillstånd och ekonomiskt stöd. Hjälp kring juridiska frågor rörande avtal om markanvändning med mera.
•  
• Nätverksmöten och inspirationsresor med fokus på nätverkande, inspiration och kunskapsbyggande inom olika teman medanknytning till hävd av älvängar
•  
• Sammanställning av en kartdatabas med information om ängs- och betesmarker som är i behov av och lämpar sig för återupptagen hävd.
•  
• Förmedling av ängs- och betesmarker som är i behov av och lämpar sig för återupptagen hävd.
•  
• Framtagande av ett underlag med förslag på restaureringsinsatser av Biosfärsområdet Nedre Dalälvens älvängar. Underlaget beskriver tio älvängar som håller på att växa igen och är möjliga att restaurera. Se underlaget här!

Arealen ängs- och betesmarker i hävd eller under restaurering ökade med 6 procent (197 ha) under projekttiden. Det är framförallt arealen mark under restaurering som ökat men även slåtteräng och skogsbete. Arealen betesmark minskade tyvärr en aning under perioden. Den totala ökningen med 6 procent är glädjande men hur stor del av denna förändring som kan tillskrivas projektet är omöjlig att uppskatta. Jämfört med 2015, alltså året innan projektet drog igång, ökade arealen ängs- och betesmarker i hävd eller under restaurering med hela 11 procent.