You are using an outdated browser. For a faster, safer browsing experience, upgrade for free today.

Vad är ett biosfärområde?
Ordet biosfär betyder allt levande på jorden och den miljö det lever i. Det handlar om samspelet mellan människan och miljön. Ett område utnämns till biosfärområde av Unesco, FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur. I vårt fall skedde det 2011.

Ett biosfärområde ska tjäna som ett modellområde där insatser fokuseras på att främja naturvård, samhällsutveckling och utveckling av forskning och utbildning. Lokal samverkan är grunden. Ett biosfärområde formas efter lokala förutsättningar och alla biosfärområden är unika.
Vad är syftet med ett biosfärområde?
Ett biosfärområde har tre huvudsyften: att utveckla samhället på ett långsiktigt hållbart sätt, att bevara biologisk och kulturell mångfald, ekosystem och landskap och att stödja demonstrationsprojekt, forskning och miljöövervakning. På det lokala planet ska man sträva efter att på bästa sätt tillämpa dessa syften praktiskt i området och i samverkan med berörda parter.

I Biosfärområde Älvlandskapet Nedre Dalälven verkar vi främst inom fyra fokusområden; Hållbar besöksnäring/turism, Hållbart fiske/fiskevård, Öppet landskap och Biologisk Myggkontroll. Dessa kan du läsa om här.

Ett biosfärområde väljer ut sina fokusområden beroende på områdets utmaningar, behov, resurser, etc samt intresset i området. Just utvecklingen av hållbar turism faller sig naturligt för många biosförområden, eftersom ett av alla kriterierna för att bli ett biosfärområde är att området har unik natur- och kulturmiljö, och därmed ofta står inför utmaningar kring hållbara upplevelser, boende, med mera. Om vi kikar ut i världen kan vi se att t.ex. Biosfärområdet Rhön i Tyskland har "Hållbar mobilitet" som ett av sina fokusområden. Här satsar man på att bland annat utveckla samåkning, cykelleder, laddstationer och bussturer. I Biosfärområde Menorca har man bland annat tagit tag i frågor som rör avfallshantering och återvinning av källsorterat material. Ett tredje exempel kommer från Spanien där man under lång tid utvecklat varumärken, både nationellt och regionalt, för lokalproducerad mat och andra produkter.
Syns resultat direkt?
Arbetet i ett biosfärområde är långsiktigt. Det är en fortlöpande process som samordnas av ett biosfärkontor, men alla som bor och verkar i biosfärområdet är del av det och viktiga för omställningen. Ibland syns tydliga resultat direkt, fast ofta kan processerna ta tid. Näringsliv, kommunerna, besökare och lokalbefolkningen i olika åldrar – alla är av betydelse. Genom både individuella och gemensamma insatser utvecklar vi modellområdet för hållbar utveckling.
Får det bo människor i ett biosfärområde?
Enligt Unescos kriterier för biosfärområden måste det bo människor i ett biosfärområde. Kriteriet “långsiktig hållbar samhällsutveckling” bygger på lokalt engagemang och lokal förankring, därför är människorna centrala i ett biosfärområde.
Hur ser biosfärområdet ut rent geografiskt?
Biosfärområde Älvlandskapet Nedre Dalälven omfattar kommunerna Säter, Hedemora, Avesta, Sala, Heby, Tierp och Älvkarleby samt socknarna Österfärnebo och Hedesunda i Sandvikens kommun respektive Gävle kommun. Dessa kantar eller genomrinns av Nedre Dalälven. I dessa finns hela Nedre Dalälvens avrinningsområde. Se kartan här!
Varför är ett biosfärområde lämpligt just i detta område?
Området har väldigt höga bevarandevärden. Ett biosfärområde syftar till att värna dessa värden, samtidigt som de nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. Det gäller att ta vara på dessa värden som är potentiella tillgångar för lokalbefolkningen och samhället. Det finns också visad handlingskraft och ett starkt lokalt engagemang för ett fortsatt hållbarhetsarbete i biosfärområdet. 
Hur finansieras ett biosfärområde?
Ett biosfärområde ska ha ett biosfärkontor med minst en koordinator. I svenska biosfärområden finansieras biosfärkontoret, liksom övriga administrativa kostnader, av Naturvårdsverket och involverade kommuner samt ibland andra intressenter.
Innebär ett biosfärområde inskränkningar i äganderätt, nyttjanderätt och brukanderätt?
Ett biosfärområde innebär i sig inga nya restriktioner och inte heller några speciella lagskydd. De redan befintliga restriktioner, så som regler i naturreservat och nationalparker, gäller fortfarande även om det finns ett biosfärområde. Ett biosfärområde medför heller inte några inskränkningar i allemansrätten. Tvärtom kan man arbeta för att öka tillgängligheten till naturen, både för människor i tätorterna, människor med fysiska begränsningar eller människor som har annan etnisk bakgrund.
Vad finns det för fördelar med Unescos biosfärutnämning?
Fördelarna med ett biosfärområde visar sig på olika sätt. Samhället gynnas av långsiktigt hållbara insatser och samhällsutveckling. Att vara ett biosfärområde är också ett sätt att marknadsföra sig. Runtom i Europa betraktas biosfärområden som mycket attraktiva områden, både att bo i och att besöka. En speciell besöksnäring har därför utvecklats bland annat i Österrike och i Tyskland. Ett biosfärområde kan också innebära ökade möjligheter att få medel till forskning, demonstrationsprojekt och miljöövervakning. Detta beror på att man är ett modellområde som testar nya strategier för att koppla samhällsutveckling och naturvård samtidigt som man knyter an det lokala engagemanget.
Finns det biosfärområden på fler ställen?
Det finns över 700 biosfärområden på jorden, i mer än 120 länder. I Sverige finns det sju biosfärområden: Kristianstads Vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Blekinge Arkipelag, Älvlandskapet Nedre Dalälven, Östra Vätterbranterna, Voxnadalen och Vindelälven-Juhttátahkka. Vombsjösänkan är kandidat för bli biosfärområde.

Flera andra områden i Sverige har inlett processen för att ansöka om kanditatur. Om hur det går till att bilda ett biosfärområde kan du läsa här!
Frågorna och svaren ovan presenteras i samarbete med Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle och Biosfärområde Blekinge Arkipelag.