Internationella biosfärprogrammet fyller 50 år - intervju med Johanna MacTaggart, nationell samordnare

Samtidigt som Biosfärområde Älvlandskapet Nedre Dalälven fyller tio år så firar det internationella biosfärprogrammet (MAB) 50 år! Det är himla kul. Vi lät Sveriges nationella samordnare för biosfärområden, Johanna MacTaggart svara på en rad frågor om firandet i världen, nyttan med biosfärområden, hennes roll som samordnare, med mera.  (Obs. lång intervju!)

Johanna, du som har varit med biosfärsammanhang sedan 2005, som koordinator i Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle, nationell samordnare och global styrelseledamot, kan du berätta mer om firandet, biosfärprogrammet (MAB = Man and Biosphere) och dess utveckling?

- I år är det 50 år sedan Biosfärprogrammet bildades. Det tycker jag är fantastiskt. Redan på den tiden, var Biosfärprogrammet en pionjär, då det förenade naturen och människor i först en vetenskaplig satsning för att bättre förstå dynamiken och senare för att hitta lösningar för en bättre samexistens. Det var då biosfärområdena blev viktiga platser för att utveckla nya metoder och innovationer för en hållbar framtid. Biosfärområdena är intressanta då de inkluderar aktiva samhällen, ja ibland väldigt stora städer dessutom, i sin beskrivning och demonstration av ett hållbart sätt att leva.

Hur uppmärksammas firandet i världen och Sverige?

- Under 2021 anordnas en mängd olika aktiviteter runt om i hela världen. Globalt uppmärksammas biosfärprogrammet och biosfärområdena vid internationella forum, så som klimatforum och forum för biologisk mångfald. I samband med Unescos generalkonferens i Paris i november, kommer fasaden på Unescos högkvarter att belysas med bildspel och budskap från biosfärområden, vilket brukar vara häftigt att se. En stor kommunikationskampanj är lanserad som särskilt lyfter biosfärprogrammets vetenskapliga grund samt målgruppen unga vuxna. I samband med jubileet, är Dr. Jane Goodall biosfärprogrammets frontfigur. Tillsammans med fem unga representanter medverka hon i olika sammanhang runt om i världen för att berätta om biosfärområdenas viktiga arbete. Se Jane Goodall och ungdomsrepresentanterna här.

- Alla biosfärområden har möjlighet att bidra med filmer, material och events till en global aktivitetskalender. Jag har hört att några biosfärområden planerar live streaming av biosfären, youth forums, digitala festivaler och mycket mer.

Vad går ditt jobb ut på?

- Jag stöttar utvecklingen av biosfärområden i Sverige, både befintliga områden och nya initiativ. Min roll är också att stärka Biosfärprogrammet i Sverige, vilket innebär att hitta nya samarbetspartners och att kommunicera allt bra som görs i våra biosfärområden. Utöver detta, arbetar jag internationellt i den globala styrelsen för Biosfärprogrammet där jag bidrar med svenska perspektiv i programmets globala utveckling.
Vad tycker du är kraften i biosfärkonceptet? Vad är det som gör dig stolt att vara en del i detta?

- Biosfärområden engagerar människor och samhällen i processer för hållbar utveckling. Biosfärområdenas styrka är förmågan att möta aktörer genom dialog och initiera lärandeprocesser som utvecklar framtidens liv. Biosfärområdena genererar långsiktiga processer där människor, företag, organisationer med flera samlas kring ett gemensamt mål och gemensamt bidrar till att nå målet. Biosfärområdena gör skillnad, vilket gör mig inspirerad, glad och stolt.

Kan du nämna något som man från Unescos håll, även ditt håll, ser att MAB-konceptet tillför?

- Unescos utnämning bidrar till att man samlat lyfter blicken och pratar om intressekonflikter kring nyttjandet av naturens resurser samt om innovationer som löser intressekonflikterna. Den här funktionen är gemensam för alla biosfärområden runt om i världen. Förutsättningarna ser olika ut på olika platser men det är utifrån de lokala förutsättningarna som lärandet blir tydligt. Metoder och innovationer sprids genom det globala nätverket och blir till praktik i andra delar av världen. Jag tror att vi generellt behöver bli mycket bättre på att kommunicera framgångskoncepten. Idag bor det cirka 275 miljoner människor i Unescos biosfärområden, vilket innebär att biosfärområden har en mycket stor potential att vara ledstjärnor för en hållbar omställning för hela världen.

Hur ser du på utvecklingen inom biosfärarbetet sedan du började? Några saker som står ut?

- Det har hänt ganska mycket i det globala Biosfärprogrammet sedan jag började för drygt 15 år sedan. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla verktyg som stöttar biosfärområdena och även mycket med kvalitetssäkring. Detta är viktiga insatser då det har bildats ganska många biosfärområden på de här 15 åren som jag har varit med. Om jag minns rätt, var det cirka 465 biosfärområden i 97 länder år 2005 och idag finns 714 biosfärområden i 129 länder. Även i Sverige har det varit ett stort intresse för biosfärområden. Allt eftersom konceptet blir med känt, väcks intresset nya initiativ. Kristianstads Vattenrike som är Sveriges första biosfärområde utifrån nu gällande kriterier bildades 2005. Idag finns sju biosfärområden i landet och några nya aspiranter som undersöker möjligheterna för att bli biosfärområde. Det är en mycket god utveckling av biosfärområden i Sverige.

- Sedan ser jag att Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för biosfärområdena. Medan Agenda 2030 är en tydlig riktning för världens utveckling, visar biosfärområdena hur detta görs i praktiken. Agenda 2030 är alltså ett starkt stöd för biosfärområdenas verksamheter och lokala förankring.

Vad kan du säga om de svenska biosfärområdena? Hur ”står” de sig internationellt? Vad är de bra på?

- De svenska biosfärområdena håller generellt hög kvalitet. Samtliga biosfärområden har fått excellenta omnämnanden i samband med att de erhöll Unescoutnämningen. Voxnadalens ansökan presenteras som gott exempel på vad en ansökan bör innehålla i de nyligen antagna Technical Guidelines for Biosphere Reserves. Det är ju ett mycket gott betyg! Kristianstads Vattenrikes 10-årsutvärdering bedömdes vara den bästa bland de omkring sjuttiotal tioårsutvärderingarna som hanterades samma år. Det är verkligen något som vi är stolta över.

- Även biosfärområdenas olika verksamheter röner stort intresse i det globala nätverket och erfarenheter efterfrågas vid konferenser, workshops, etcetera. Till exempel inom hållbar besöksnäring, omställning från fossila energikällor, alternativa skogsbruksmetoder för resilienta skogsekosystem, samhällsentreprenörskap mm. Jag är övertygad om att det finns mer spännande att berätta om!

Att biosfärbegreppet är mindre känt för vissa i Sverige verkar vanligt. Hur är detta internationellt? Spanien har ju som exempel 39 biosfärområden.

- Jag upplever att det är ett globalt fenomen då biosfärkonceptet är en kommunikativ utmaning. Många länder skyltar biosfärområdena, likt ”Välkommen till biosfärområde xx”, vilket kanske ökar medvetenheten om att man befinner sig i ett biosfärområde. Däremot är det svårare att förmedla effekten av biosfärområden, det vill säga förhållningssättet och pågående processer för att utveckla området i en mer hållbar riktning. Den senaste tiden har globala kampanjer gjorts för att lyfta goda exempel, vilket verkar öka den globala medvetenheten om biosfärområden som ledstjärnor. I Sverige har vi utvecklat konceptet biosfärambassadörer som har spridit sig till flera länder runt om i världen. Biosfärambassadörerna är viktiga då de personifierar biosfärområdena och eftersom de berättar om Unescoutnämningens innebörd utifrån deras eget perspektiv. Det behövs många olika sätt för att nå ut med biosfärområdenas viktiga budskap.

Avslutningsvis, Johanna, vad vill du skicka med ut i Sverige?

- Tillsammans gör vi skillnad! Inspireras gärna av biosfärområdet nära dig!